Sverige är inte anpassat för en modern värld

Jag har tidigare skrivit om hur vi ser på senior arbetskraft i Sverige. Det är ett exempel på hur dåligt Sverige är anpassat för det postindustriella samhället. Vi tycks fortfarande tro att arbetsförmågan sitter främst i musklerna. Det är rätt i vissa fall, men fel i de flesta fall.

Våra trygghetssystem som är binära i synen på arbete är också tydliga exempel. Antingen VAB:ar du eller så jobbar du. Verkligheten är att många kan göra bägge delarna. Det är bara i sociala media som folk är upprörda över att föräldrar måste jobba fast de har barn – ja och i tramsforskning.

Ytterligare ett exempel var en dag för ca ett år sedan när jag skulle hämta på fritids och barnet ville vara kvar. Jag sa då att han fick göra färdigt och sen komma hem själv. Läraren förklarade då att fritids bara var medan föräldrarna jobbade och att man skulle hämta barnen direkt efter arbetet. Jag förklarade å min sida att jag jobbade hemifrån och att jag hade dagens sista möte 19:00 och kanske besvarade det sista mailet vid midnatt så att jag skulle gärna hämta efter detta men då fick de ändra öppettiderna.

Numera är det aldrig några problem med skolan när jag säger att barnen får komma hem mellan tre och fyra. Jag har inte jobbat färdigt men de klarar sig hyfsat själva medan jag jobbar.

Det är dags att förstå att nu för tiden har många varken fasta arbetstider eller fasta arbetsplatser. Man jobbar när det behövs och där man är. Därför funkar det jättedåligt med tex nattdagis. Man kan inte åka flera mil varje dag i veckan för att det någon gång i månaden krävs en tidig morgon eller en sen kväll. Här måste samhället hitta bättre lösningar.

På samma sätt är det med trygghetssystemen. Det måste vara möjligt att arbeta “lite begränsat” istället för att antingen jobba 100% eller inte alls. Det handlar inte bara om föräldrar utan också om tex funktionshindrade, äldre, otrevliga, trögfattade eller orörliga liksom alkoholister, sjuka och trötta. Vi kan inte ställa alla dessa grupper utanför arbetsmarknaden bara för att de inte presterar på topp alla dagar. Ett sätt att lösa problemet på är en medborgarlön lika för alla. Ett annat sätt är att lita på medborgarna tex att kunna fördela om livsinkomsten inte bara för pension utan också för studier, föräldraår eller andra perioder av lägre produktivitet. Kanske finns det bättre sätt.

Vi behöver göra Sverige modernt och anpassat efter den nya arbetsmarknaden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: