Ett av många problem i fattiga länder

När jag bodde i Honduras så reagerade jag ibland på att folk var apatiska. Många jobbade inte fast det fanns jobb att göra. De tycktes bara sitta och vänta på bidrag från släktingar som jobbade utomlands. Det var lite störande att friska människor inte försökte ta sig ur fattigdomen.

Nu har jag fått bättre förståelse för en del av problemet. Ett av problemen är att det går inte att tjäna pengar i stora delar av Honduras (eller i andra fattiga länder). Jag ska ta ett exempel från en by jag känner rätt väl.

I den byn så styr maras, dvs gatugängen. De tar ut skatt från alla företag (ungefär som våra politiker men utan att ge något tillbaks, utan lagstöd och utan demokrati). Om företagen har råd eller inte spelar ingen roll. De kräver sin tribut eller så straffas företagaren med att taxin brinner upp eller föraren skjuts. Polisen är för korrupt för att göra någonting åt det. Politikerna kan bara prata och försöka få folk att komma överens om att inte betala. Men vad händer när en enskild näringsidkare, tex den som säljer majsprodukter vid vägen får besök av maras som talar om att de betalar eller så skjuter de yngsta dottern (som också jobbar där).

Många betalar för där som här är familjen viktigare än resten av samhället. Eller så förlorar de en dotter, vilket då blir ett starkare argument för nästa att betala eller för familjen att betala nästa gång när valet står mellan att betala eller förlora nästa dotter.

Enklaste sättet att undgå problemen med maras är att gå under radarn, inte tjäna några pengar, inte ha några tillgångar, inte opponera sig och helt enkelt inte synas. Men då går det inte att vara särskilt företagsam (i alla fall inte utan datorvana eller datorer). Det är ett av problemen i fattiga länder.

Frågan är vad vi kan göra åt det? Bistånd från aldrig så välmenande organisationer går ofta i allt för stor utsträckning till korrupta politiker och jag vågar påstå att ingen rik familj i Honduras saknar pengar som kommer från droghandeln på ett eller annat sätt. Ingen politiker kan heller bli vald utan stödet från detta direkt eller indirekt.

Jag tror vi måste börja med att skapa alternativ, inte kriga mot droger eller fattigdom. Vi måste se till att folk kan tjäna pengar ärligt. Vi kan tex stödja de som säljer kaffe (fair trade), cigarrer, rom, bananer, hantverk etc. Samtidigt krävs ett internationellt utbyte, tex poliser från andra länder som jobbar i de mest utsatta områdena, vars familjer inte så lätt kan hotas. Vi behöver också stenhård kamp mot kartellerna.

Det kan krävas att man i vissa fall skjuter först och frågar sen. Jag är ledsen med fungerar inte rättsväsendet så kan det ibland vara nödvändigt att ta till andra metoder för att stoppa mäktiga och våldsamma krafter. Så länge folket ser att de som döms till fängelse ändå rör sig fritt (vilket är en verklighet i många länder) kommer de aldrig att lita på systemen. Men om de hör att gängens ledare dör vid gripandet kan flera motiveras att hoppa av eller att våga göra motstånd.

Det ska dock sägas att det finns hopp. De senaste gångerna jag varit i Honduras och blivit stoppad av polisen har de inte krävt mutor för påhittade brott. Infrastrukturen är bättre och idag finns det många mil av motorväg till skillnad från några kilometer när jag bodde där. Men fattigdomen och problemen med maras är fortfarande stora. Tyvärr tror jag det förvärras ytterligare när man nu har utegångsförbud på grund av ett kinesiskt virus uppkallat efter ett blaskigt mexikanskt öl.

Rånoffer i Honduras

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: