Varför ska vi må dåligt för att andra gör det?

Vi översköljs av tråkigheter i såväl traditionella media som via sociala media. Det kan vara stora världshändelser som tragedierna i Syrien eller personliga tragedier som när unga människor drabbas av sjukdomar och  dör. Jag ska inte ens försöka gå in i detalj på hur vi påverkas av alla dessa tråkigheter. Men vi kan väl lugnt säga att vi inte mår bra av det.

Vissa händelser kan vi påverka och då är det naturligtvis bra att känna till det. Kanske kan vi göra en insats när det gäller att samla in pengar, trösta en anhörig eller någonting sådant. För att vi ska kunna göra det så krävs att vi har kunskap om det hela. Men varför ska vi må dåligt över sånt som vi inte kan göra något åt?

Ibland tror jag det är sunt att inte ta till sig alla tråkigheter, hur gripande de än är. Men förstå mig rätt. Jag tycker inte det är fel att ta del av nyhetsflödena eller att vara aktiv på sociala media. Alla som känner mig vet att det är tvärtom. Men man kanske ska fundera till på om man verkligen ska läsa hela artikeln om en dödfödd bebis om man är gravid eller hur mycket man ska frossa i nyheterna om dödsskjutningar någonstans i världen där vi varken känner någon inblandad eller där vi på annat sätt kan göra något åt det hela. Ibland är okunskap klokare än kunskap.

Medkänsla är någonting mänskligt och jag mår ibland fysiskt dåligt när jag till exempel läser på Facebook om någon i bekantskapskretsen som lider av att anhöriga har cancer eller hur någon torterat barn. Kan jag bidra med tröst eller på annat sätt är det kanske värt att jag mår dåligt av att läsa om det. Men när jag ibland konstaterar att jag inte kan göra något åt det så funderar jag på om det inte vore bra att slippa läsa om eländet.

Detta är inte på något sätt någon kritik mot journalister som skriver, eller anhöriga som delar med sig av sin sorg. Var och en är ansvarig för sina egna känslor och jag väljer själv om jag läser  eller ej. Men jag tror att det ibland är klokt att inte klicka vidare på en länk för att frossa i detaljer om en tragedi. Det handlar inte om ointresse utan om ett sunt val. Varför ska en person till må dåligt, bara för att någon annan redan gör det? Det kommer alltid att förekomma tragedier.

Alla som föds ska också dö. Såvida denne inte är helt utan anhöriga (vilket vore en tragedi i sig) så kommer människor att sörja. Men ingenting blir bättre av att flera frossar i denna sorg och att ännu fler mår dåligt. Därför ska jag försöka att tänka efter innan jag läser för mycket om andras olycka. Kan jag göra något åt det? Om inte så kanske jag ska läsa något roligt istället. Det är betydligt klokare. Men mår jag inte dåligt av att läsa en tragisk historia så kan jag naturligtvis läsa den. Om man kan läsa om tråkigheter och till och med få ut något positivt av det så ska man naturligtvis läsa det. Man kanske tycker det är spännande, eller gläds åt att gärningspersonen åker fast till sist. Då är det bara nyttigt att läsa.

Faktum är att det gäller även den som själv är obotligt sjuk eller som har nära anhöriga som ligger för döden. Man får skratta även när livet drabbar en med motgångar. Frossa inte bara i det onda utan försök att i möjligaste mån också blanda upp med något trevligt. Ett gott skratt förlänger livet.

Därför har jag också försökt att blanda upp den tråkiga historien i boken Utan Min Dotter som handlar om min bortrövade dotter, med lite kulturkrockar, funderingar och dråpliga situationer. Jag tycker läsning ska vara en positiv upplevelse även när historien inte är positiv. Jag hoppas att du också kommer att uppfatta boken så.

Kommentera