Etikettarkiv: Ledarskap

Ingen gör skitjobben – utan den tredje vägens ledarskap.

Erfarenheter från EspressoHouse

Jag jobbar ofta hemifrån och då och då tar jag en tur till EspressoHouse i Täby för att få lite miljöombyte. Det är alltid trevlig personal, bra kaffe och skitiga bord. Skitiga bord är också typiska på många restauranger med hög omsättning på folk. Det är lika vanligt som skitiga toaletter på krogarna i Sverige.

Världens smutsigaste toaletter

Jag har länga funderat på varför Sverige ska skämma ut sig med världens smutsigaste toaletter trots att vi är ett rikt land. Jag tänker främst på restauranger, cafeer, flygplatser etc. Men det gäller tydligen också skolorna.

Dålig städningSkitiga gator

Samma sak kan sägas om gatorna. Sanden på våra gator varje vår är inte bara ett hälsoproblem då de leder till stora mängder partiklar, stenskott och annat. Det förfular också samhället och leder till sänkt livskvalitet.

Dagis som inte byter blöjor

Jag har länge vetat att många dagis är dåliga på blöjbyten. Måttet var rågat när jag för några veckor sedan tvingades skälla ut dagiset där vår treåring går för att de inte bytt blöja på honom på hela dagen. Detta utan att det var några män som jobbade på dagis den dagen. Nu har de förbättrat rutinerna så den detaljen är historia.

Men vad har alla de här iakttagelserna gemensamt? Det är de sämsta/skitigaste/tråkigaste jobben som blir eftersatta. Kan det vara så att man känner skitlukten och tänker ”jag går åt ett annat håll och hoppas att någon kollega tar hand om det” eller det är roligare att göra Frapino än att städa bord så jag ser hellre till att vara upptagen med kunder än att torka bord.

Även säljare kan bli bekväma

Samma sak ser jag också på säljsidan. Många säljare som kommit en bit i karriären är urusla på att slita snibb, ringa kalla samtal. Det blir viktigare att skriva om en offert för tredje gången, kolla alla mail eller förbereda ett utskick. Varför? Jo det är det tråkigaste jobbet. Det är säljjobbets ”städa toaletter”.

I många andra länder så har man specialister på varje område. Denne är ansvarig för sina arbetsuppgifter och det finns en chef som följer upp det. Det finns också en backup när den ordinarie är borta. I extremfallen är det som jag en gång upplevde det på McDonalds i Viña Del Mar, en underbar kuststad i Chile. Chefen står och pekar medan två stycken springer runt och torkar borden som chefen pekar på. Det spelar ingen roll om borden är skitiga eller ej.

I Honduras upplevde jag samma sak i kassan på vissa ställen. Extremfallet var när vi skulle flytta och tre man kom för att hjälpa till. Chefen talade om var de skulle lyfta och de andra två bar.

Det är tydligt att Sverige är annorlunda så till vida att vi har ofta en grupp, kafépersonal eller dagispersonal och i princip kan alla i gruppen ersätta varandra. Det leder till att alla på dagis ska vara pedagoger och kunna göra en planering för barnens pedagogiska utveckling. Men också att alla ska kunna ta sin tur vid blöjbytet.  Jag tror bara det är i sverige man kan sätta chefen på diskvecka till exempel.

Fördelar med den svenska modellen

Den stora fördelen med den svenska modellen är att man måste inte sätta hjärnan i viloläge när man kommer till jobbet. Tvärtom måste man ha viss överblick för att klara jobbet. Så de flesta jobben blir roligare. Å andra sidan för den som jobbat 20 år på dagis och skaffat sig en pedagogutbildning så förstår jag om man inte är så road av att byta blöjor. Skulle det kunna finnas en fördel med att ha någon som istället är i början av sin karriär som ansvarar för sånt som att byta blöjor och andra okvalificerade uppgifter och pedagogen leder det pedagogiska arbetet?

Fördelar med ökade skillnader på arbetsplatsen

Dels skulle ansvarstagandet även för de okvalificerade öka. Dels skulle vi sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Det blir lättare för såväl invandrare, ungdomar och andra att komma in på arbetsmarknaden. Dels så blir det lättare att utvecklas i jobbet. Man kan komma in på dagis som blöjbytare, få ansvar för på och avklädning och samtidigt studera pedagogik som en kvällskurs. Det vore möjligt om vår arbetsmarknad inte var så fyrkantig.

Den tredje vägens ledarskap

Måste man antingen välja en väldigt hierarkisk modell eller den svenska extremplatta modellen? Det bästa är en tredje vägens ledarskap – varken auktoritär eller extremplatt. Men det svåra är att komma dit.

Lagstiftarnas ansvar

Jag menar att lagstiftarna måste ta bort onödiga regelstyrningar. Istället för att kräva pedagogutbildning för att vara förskolelärare så ska man kräva det för att planera den pedagogiska verksamheten. Då kan förskolorna hitta olika lösningar beroende på hur kompetens och arbetsmarknad ser ut i varje enskilt fall. Likaså inom hemtjänsten. Istället för att kräva att alla som städar hos äldre ska ha vårdutbildning så tala om för vilka sysslor det krävs vilken kompetens. Gör det också möjligt att skaffa den kompetensen bit för bit så att det blir lättare att komplettera sin kompetens via kortare kurser. Då blir det också lättare för arbetsgivaren att ta sitt ansvar att vidareutbilda personalen.

Arbetsgivarnas ansvar

Arbetsgivarna måste ta ansvaret med att vidareutbilda och dokumentera ansvar, uppgifter och se till så att man ger de anställda en chans att växa på jobbet snarare än att bara bytas ut. Det är också viktigt att se till att de som kommer in i okvalificerade och kanske monotona arbetsuppgifter får en möjlighet till utveckling och omväxling i arbetet.

Fackens ansvar

Facken måste acceptera lägre krav på människor som anställs.  Man måste bli bättre på att kräva att minimilöner baseras på uppgifter och faktiskt arbetsinnehåll istället för att bara kräva samma lön och därmed samma uppgifter för alla inom ett avtalsområde. Man måste också acceptera att arbetsgivaren får fatta interimsbeslut om att förändra arbetsuppgifter etc och att de sedan kan formaliseras eller upphävas av beslutsgrupper utan allt för besvärliga processer.

Personalens ansvar

De anställda måste lära sig att inte alla på en arbetsplats gör samma saker eller har samma lön. Alla ska ha en minimilön att leva på men den som gör ett mindre kvalificerat jobb kan ligga på miniminivå och den som är utbildad på en högre nivå. Man måste också vara beredd på att lönen kan sänkas, aldrig under miniminivån men om man har haft ett påslag för en viss uppgift och den uppgiften försvinner så blir det naturligt att påslaget plockas bort.