Meningen med livet

För närvarande läser jag en bok som bygger på en intervjuserie med Dalai Lama. Där definierar han meningen med livet som att försöka bli lycklig. Efter att ha funderat lite på det känns det som en ganska bra definition. Det betyder att den som är religiöst lagd och vill söka lyckan genom att närma sig Gud, söka Nirvana, eller bli sedd av sin partiledare eller idol måste få göra det. I den mån jag kritiserat någon för det så ber jag uppriktigt om ursäkt.

Men det innebär också att den som inte vill göra det, måste ha full frihet att få slippa det. Vad betyder det politiskt då? Som jag ser det så måste politiken bygga på att ge människor möjlighet att bli lyckliga utifrån sina egna önskemål och förutsättningar. Många traditionella socialdemokratiska frihetsreformer är helt i linje med detta. Jag tänker på tre konkreta exempel. Rätten till fritt fiske och allemansrätten samt rätt och möjlighet till högre studier oavsett ekonomisk bakgrund. Det ger de som vill möjlighet att bli lycklig ute i naturen eller genom studier.

Tyvärr är utvecklingen numera sån att nya frihetsreformer känns väldigt avlägsna (oavsett regering). Det är faktiskt troligare att fritt fiske kan förbjudas för att fiskarna kan lida av det och allemansrätten kan bli ett förbud mot att röra sig fritt i skog och mark utifrån något ”tänk om….” eller ”tänk om det var din dotter som….”  som ofta används för att begränsa människors frihet idag. Beträffande rätt och möjlighet till studier så har det ju redan gått så långt så att politikerna ofta vill tvinga alla till högre studier. Det är inte längre en frihet, utan har blivit ett tvång. Det visade sig ju senast också med Socialdemokraternas ändrade frihetssyn där Mona Sahlin skriver ”Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat högre studier innan de fyller 25 år”.

Om jag fick önska skulle politikerna i större utsträckning acceptera att människorna själva fick avgöra hur de ville leva sina liv och försöka bli lyckliga.

På det privata planet tror jag att det är viktigt att fundera på om en handling ger oss kortvarig njutning eller leder till varaktig lycka. Jag gillar att sticka ut hakan och att provocera fram diskussioner. Jag gillar att testa nya tankar och försöka hitta de vinklingar som ingen annan tar upp. Men blir jag lycklig av det eller är det bara kortvarig njutning – om ens det?

Andra skriver i ämnet: Aftonbladet1, Aftonbladet2, Bodströmsamhället, DN1, DN2, essbeck, Ewa Thalén Finné,  Fogelquist, I huvudet på Pär Gustafsson, Pex, Scaber Nestor, ST,  Stefans konspirationer, SvD1, SvD2, , SvD3, VKbloggen

One Response to “Meningen med livet”

1. essbeck skriver:

   22 april, 2010 kl. 08:24

   Frihet för mig är att kunna välja men inte att behöva välja.

   Detta låter konstigt kanske men jag känner mig fri när jag fotograferar. Jag får bestämma själv hur jag skall ta kortet och sedan kan jag ladda upp allting på nätet och inte en enda bryr sig om att titta på bilderna.

   Det ger mig bara ett brett leende på läpparna. Det spelar liksom ingen roll. Jag tycker det är kul och det är det viktiga.

   Det är samma sak när jag bloggar. Jag är glad om någon ser det men det spelar ingen roll. Jag har fått sagt det jag vill säga och det är bra så. Sedan om ingen lyssnar, jag acceptera det.

   Här är en av mina bilder som jag är väldigt nöjd över.

   http://www.flickr.com/photos/essbeck/4474599872/sizes/o/

   Svara