Ibland vill man prata om eller skriva om någon person, vars kön man inte känner till. Ett exempel är när man pratar om en kommande anställd. Innan man anställt så vet man inte könet och hur ska man då benämna denne.
Personligen föredrar jag att använda ”hen” och ”henom”. Skälet är egentligen inte att jag gillar de uttrycken utan att alternativen är sämre. ”Denne” är avpersonifierande och det handlar fortfarande om en person. Han/hon är alldeles för jobbigt att använda sig av i längden. Därför är hen det bästa alternativet.
Däremot är jag bestämt emot att använda hen för att avpersonifiera något. Att neka ett barn sin könsidentitet för att föräldrarna vill förverkliga sina egna genusteoretiska drömmar är direkt olämpligt för ansvariga föräldrar.
UPPDATERAD 2012-03-18 med sista stycket.