Många söker framgång i livet och en av dem som lyckats är Elvis Presley. Han var den amerikanska drömmen. Han gick från fattig långtradarchaufför till världens genom tiderna främsta musiker. Utöver det så festade han konstant. Han var snygg, fick kvinnorna på fall och bokstavligen kunde han få vem han ville. Han var rik och berömd och gjorde precis allt han ville.
Hur är ditt liv idag. Jag vet inte, men du har förmodligen mindre möjlighet att välja sexpartners, mindre pengar och är inte lika berömd. Du kan nog inte få allt du vill. Om det vore möjligt, skulle du då vilja byta liv med Elvis Presley? Skulle du vilja vara världens mest rika och berömda person? Skulle du vilja vara ett sexobjekt? Skulle du vilja ha så mycket pengar så att du kan köpa precis allt du vill och vara så berömd så president Obama skulle känna sig hedrad om du tog dig tid att träffa honom?
Tänk på frågan lite. Tänk också på att Elvis dog nedbruten av droger, fet och sjuklig vid bara 42 års ålder. Skulle han ha gjort det om han inte slagit igenom musikaliskt och fortsatt köra långtradare? Det vet vi förstås ingenting om. Men om du skulle vilja byta liv med honom, vill du ta den delen också?
Det sägs att det finns två förbannelser. Att inte kunna få allt man vill och att kunna få det. Vad gör man när man köpt allt man vill? Vad gör man när man varit på alla stora fester? Vad gör man när man nått sin topp? Elvis är inte den enda som drogat ner sig. Inom poker har vi världens främste pokerspelaren enligt många: Stu Ungar, dog också ung och nerdrogad. Han hade också nått alla sina mål tidigt i livet.
Man behöver inte överdriva, men se bara på alla dessa idrottare som hamnar i dopingskandaler. De är extremt vältränade, men kan inte acceptera att bara vara näst bäst, så de riskerar sin hälsa och heder för att fuska sig till en bättre placering. Vi kan ju också se på Tiger Woods som riskerar fru och barn för att få bekräftelse på att han duger åt varenda halvsöt tjej som vill ha honom.
Se på de av världens rika som inte kan nöja sig med de miljarder de har utan är beredda att gå över lik för att tjäna lite till. Tror du att de är lyckliga? Se på de berömda som drogar ihjäl sig. Se på de som lider av (tänk inte ens njuter av) shoppingmani, alkoholism, narkotikamissbruk, sexmissbruk. Ja man behöver bara se på de många rika amerikaner (och några svenskar) som drabbats av extrem fetma eftersom de haft möjlighet att äta vad de vill oavsett pris.
Jag tror lycka handlar om att hitta sätt att i stor utsträckning vara nöjd med det man har och att bara sträva efter små förändringar. Kan man nöja sig med att inte tjäna bäst, ha större bil än grannen, snyggare tjej än brorsan, mer vältränad kropp än Paolo Roberto och samtidigt kunna dricka bästa polaren under bordet så tror jag man är lyckligare än om man får allt detta. För får man det så ställer man bara större och större krav. Man behöver sakna ibland för att kunna njuta sen.
Hur ska den som aldrig frusit kunna njuta av värmen? Hur ska den som aldrig hungrat kunna njuta av en fin oxfilé? Hur ska den som alltid kunnat få den han vill kunna njuta av en skön stunds älskog? Hur ska den som aldrig varit törstig kunna njuta av en god öl? Hur kan den som är arbetslös njuta av att vara ledig? Nej kontrasterna behövs för att vi ska må bra.
Men frågan kvarstår: Skulle du vilja byta liv med Elvis?
Andra skriver i ämnet: Aftonbladet, DN, DN2, Expressen, H C Barregren, Musiknyhter, Ny nivå, SvD, SvD2, Wikipedia