Kategoriarkiv: Politik

Att blanda kapitalism och socialism funkar inte

Låt mig ta ett par exempel på där Sverige fungerar dåligt av samma orsak. Man har tagit det sämsta från kapitalismen och blandat med det sämsta från socialismen.

  • Bostadsmarknaden
  • Posten
  • Sjukvården
  • Skolan
  • Omsorgen
  • Elmarknaden
  • Järnvägarna.
  • …och många fler…

Listan kan som synes göras lång. Och vad har de då gemensamt? Alla dessa områden anses av samtliga partier för viktiga för att överlåta till en fri marknad eftersom det skulle leda till att vissa människor som behöver service inte får den då de inte har råd att efterfråga den.

Kapitalism har en stor fördel, valfrihet. Har man flera alternativ så kan man välja. Den tanken är god och det fungerar när det gäller tandborstar och annat som i princip alla har råd med men där den som vill ha motordriven reklamhypad tandborste kan betala lite mer och den som är ekonomisk eller har mindre ekonomiska muskler kan köpa ett fyrapack på Ö&B för en tia.

Men när man har försökt överföra det till områden som kräver infrastruktur, djupare kunskap, dyra investeringar och sånt som inte var och en enkelt kan göra bedömningar av, som hur miljövänlig elen är, hur duktig en läkare är, utbildningskvalitet eller hur mycket man ska satsa på att upprusta nät så funkar det av lätt insedda skäl inte. Då har man istället valt att försöka få staten (skattepengarna) att både stå för finansieringen (vård, skola etc) och/eller kontrollera priserna (el, bostäder etc).

Det man inte förstår är att marknad fungerar inte utan (relativt) fri prissättning. Om inte skolor får ta betalt för bättre service så kommer de att antingen lägga ner eller ge den service de har råd med (utan att ta för mycket av vinsten). Om de dessutom vet att de kommer att få nog med kunder eftersom utbudet är för smått då de som vill erbjuda kvalitet har tvingats lägga ner så kan de lägga kvaliteten på en miniminivå och fokusera på vinstmaximering istället. Det är ju faktiskt det som är tanken med privata företag.

På bostadsområdet är det ungefär samma problem. Alla hyresrätter ska kosta ungefär lika mycket så att alla ska ha råd med dem. Alltså tjänar bostadsföretagen mer på att bygga bostadsrätter eller kontor istället. Vad tror ni de gör? Jo bygger bostadsrätter och kontor. Eller bygger relativt billiga funkishus som är för dyra idag och som ingen vill bo i om 30 år (se på miljonprogramsområdena). Samtidigt har vi miljoner människor som tvingas in på en bostadsmarknad de inte vill vara på, antingen att köpa med stora lån trots att de skulle vilja hyra, eller att betala andrahandshyror som inte bara leder till högre kostnad utan också osäkert boende då de kan kastas ut om uthyrningen avslöjas.

Posten kommer vissa dagar inte alls eftersom de har ”effektiviserat” så de inte har tid och andra dagar kommer tre olika företag med post, PostNord, CityMail och Bring. Vem tjänar på det? Ingen som inte är politiker kan tro att det är billigare för samhället att ha tre företag som delar ut post varannan dag än ett företag som delar ut post varje dag?

På område efter område har man gjort samma fel, man har mixat kapitalism och socialism, istället för att ge riktig vålfrihet. Låt systemen leva sida vid sida istället för att ta det sämsta av bägge.

Låt oss ha en väl fungerande allmännnytta som erbjuder låga hyror i funkishus. Men vid sidan av det en fungerande hyresmarknad med fri hyresssättning och rätt till andrahandsuthyrning, ägarlägenheter etc.

Låt oss ha en offentlig vårdsektor som är bra och vars fokus är att ge vård, inte tjäna pengar. Låt samtidigt privat sjukvård få finnas för att tillgodose försäkringskunder, utlänningar som inte omfattas av den allmänna vården och de som tycker det är värt att betala för privat vård. Ett besök i primärvården skulle inte behöva bli så dyrt även om man ska betala allt själv. Och vill man inte så slipper man, då ska samhället erbjuda bra subventionerad vård. Skillnaden är att vill man inte köa, eller man vill ha vård som inte samhället erbjuder (skönhetsoperationer, oprövad teknik etc) så kan man få det utan att behöva åka till Tyskland eller Mexiko.

Låt oss ha en god samhällelig postservice som delar ut daglig post till alla men samtidigt tillåta privata alternativ för den som har behov av budfirmor etc.

På område eller område kan man göra likadant. Låt samhället stå för god service på viktiga områden men utan att förbjuda konkurrens från privata aktörer. Låt privata aktörer få agera fritt i kapitalistisk anda, men utan att förbjuda samhället att erbjuda bra basservice eller gnälla om att det är subventionerat. Jag tror vi får ett bättre samhälle genom att låta socialistisk och kapitalistisk ekonomi fungera sida vid sida, snarare än att försöka blanda dem. För det har vi sett att det blir inte bra.

Är motståndet mot flygresor verkligen smart?

lagt flygande planAtt politiska symbolfrågor ibland är kontraproduktiva i verkligheten är ju inget nytt.
 
Men frågan är om det skulle kunna bli så med motståndet mot flygresor. Om vi i Sverige eller säg hela Norden skulle sluta flyga, vad skulle hända?
Hela norra Sverige skulle i praktiken dö ut då det inte finns förutsättningar att på ett effektivt sätt kommunicera fysiskt med omvärlden. Det går tex inte att ha kvalificerade jobb i Stockholm och veckopendla från Skellefteå. Alla inrikesflyg skulle upphöra. 
Mitt eget jobb skulle flytta utomlands och förmodligen jag också. Då jag ansvarar för en region bestående av Norden, Tyskland, Benelux, Spanien och Portugal så går det inte utan att flyga. Samma sak gäller tusentals andra jobb. Vi kan ju glömma att internationella företag som Facebook ska stanna kvar i Luleå om det inte går att flyga dit. Istället får de ställa sina servrar i Krakow och kyla dem med polsk brunkol. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Flyglinjerna till och från Norden skulle bli färre då resandet blir dyrare, passagerarna färre (då vi som bor här skulle sluta resa). Till slut skulle de kanske helt läggas ner. Den tysk som då vill uppleva midnattssolen kanske får välja Canada eller Ryssland i stället. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Vi skulle kunna stanna här hemma och gå på hajk i skogen och njuta av vår allemansrätt ostört. För från övriga världen lär ingen kunna ta del av den. Turismen lär krympa drastiskt (bortsett från kryssningsturismen). De enda invandrare vi får är de som kommer till fots genom Europa. Men med sämre ekonomi så har vi inte råd att ta hand om dem ordentligt utan det blir bara baracker i skogen och bostäder uppvärmda med ved, inga avlopp och så vidare. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Då vår ekonomi drabbas negativt så får vi inte råd att utveckla ny miljöenlig teknik utan dessa verksamheter läggs ner. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Flygbolagen går sämre och kan inte byta ut flygplan mot nyare klimatsmartare modeller utan behåller gamla energibovar istället. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).

Trots att vi inte bidrar så kommer flyget till slut att bli miljövänligt men då är Sverige redan ett uland, och den flugskit i utkanten av världen som vi ibland tycks vilja vara.

Självklart tar jag i litegrann och överdriver men faktum är att det kan visa sig att motståndet mot flyg i Sverige i själva verket är kontraproduktivt. Och det är ofta så. En politisk fråga som är klok när den börjar kan bli oklok efter några år då världen förändras och det ofta finns en balanspunkt någonstans. Det är tex klokt att samla in tidningspapper för återvinning i städerna. Men det är inte klokt att låta en lastbil köra 8 mil extra för att hämta den enda tidningen i en stuga på kalfjället, där den annars skulle ha använts för att tända spisen. På samma sätt så tror jag att vi kan försvåra för flyg mellan storstäderna i södra Sverige och ersätta dem med ordentliga snabbtåg som måste gå direkt till Arlanda då ett skäl att flyga är att man ska vidare med flyg ut i världen. Det kan också funka en bit upp längs Norrlandskusten, tex till Sundsvall.

Men då kan man inte samtidigt leka affärs med infrastrukturen och försvåra för tågtrafiken så ingen kan lita på att tågen kommer fram i tid. Ska man ta tåget från Skövde upp mot Arlanda för vidare färd mot New York måste man kunna lita på att tåget kommer fram i tid. Det funkar inte heller att varannan tågresa till Sundsvall sker åtminstone bitvis med buss.

Man måste kunna lita på tågen. Annars tar man bilen om inte flygen finns. Det funkar på rimligt korta sträckor. Men inte på riktigt långa sträckor.
Att tro att snabbtåg till Kiruna ska vara en lösning är bara skrattretande. Där är tvärtom en flygskatt bara ett sätt att jävlas med norrlänningarna. Och det undergräver förtroendet för politikerna som aldrig sett en ren annat än på TV. Om politikerna inte förstår medborgarna så kan medborgarna tänkas proteströsta på vilken idiot som helst som inte ser ut som en politiker. Det har vi sett hända förr.

Våga testa marknadshyror på nya hyresrätter i Rinkeby

Det finns flera problem på Stockholms bostadsmarknad. Men låt mig fokusera på något som kanske kan få acceptans på bägge sidorna om blockgränsen och kanske bidra till att lösa två problem samtidigt.

Tänk om vi skulle tillåta marknadshyror på nybyggda bostäder byggda i typiska problemområden.

En vanlig kritik mot marknadshyror är att det blir dyrt och att inte vem som helst har råd att hyra där. Samtidigt så är kritiken mot problemområdena att bara marginaliserade grupper bor där.

Genom att tillåta marknadhyror i dessa områden kan bostäder byggas för en helt ny målgrupp. Det leder automatiskt till minskad segregation. Samtidigt så  kan det hjälpa till att få nya bostäder.

Enda risken vad jag kan se är att ingen vågar bygga eftersom få människor vågar flytta dit. Så kan det bli. Och då fungerar i alla fall förslaget som ögonöppnare för de politiker som inte vill se.

Låt oss i alla fall göra ett försök med marknadshyror på det som byggs i Rinkeby framöver. Då många företag med internationell karaktär finns i Kista så kan det gå att rekrytera personal dit. Samtidigt kan det bli lättare för de som har Rinkeby som adress att få jobb. För redan när jag bodde där för nästan 20 år sedan fick jag höra att det var en faktor som gjorde det svårare att få jobb. Det lär inte ha blivit bättre idag.

Det är ett förslag som inte löser alla problem, men riskerna är minimala. Det kostar inga pengar och det kan ge stora vinster för samhället.

En utmaning för Sverige.

Under åtta år styrde Reinfeldt Sverige. Visst gjorde han en del bra saker, framförallt i början av sin regeringsperiod. Konstigt vore väl annars. Jag menar även en blind höna måste ju kunna hitta ett korn på 8 år.

Men han gjorde också stor skada för Sverige. Främst genom den konstanta stresstest han utsatt hela vårt samhälle för. Område efter område kördes i botten. Det fungerade men minsta oförutsedda händelse så går det åt helvete. Vi har sett det hända för massor av människor. De har gått in i väggen, slitits ut och fått sina liv förstörda.

Men vi kan också se det på samhällsfunktionerna. Jag ska bara ge några exempel.

Jag börjar med försvaret som är ett av de tydligaste exemplen. Det fungerar, så länge det inte utsätts för någon stresstest. Vid ett krig så går det åt helvete, men att de inte ens hade kapacitet för att ta hand om en kränkning av våra gränser under en helgdag blev en överraskning till och med för mig. Dock kan man säga att så länge inget händer fungerar det hjälpligt. Förvisso utan förmåga att kunna hedra veteraner eller ta hand om de tolkar som riskerat sina liv i Sverige tjänst.

Polisen går på knäna. Svenskt rättsväsende klarar att ta hand om fyllon som slår ihjäl varandra i fyllan och villan. Men de har ingen beredskap för att klara den organiserade brottsligheten, terrorism, ungdomsligor, gatubarn eller annat som är svårare än att utföra slumpvisa kontroller av nykterheten under kontorstid. Därför är det kanske bra att polisen numera slutat jaga brottslingar för att istället ägna sig åt att patrullera badhus, ta hand om bråk på flyktingförläggningar och att kontrollera gränserna. Att man sedan gör jobbet onödigt svårt genom att kontrollera alla när vem som helst via okulärbesiktning med över 90% säkerhet kan säga vilka som är flyktingar också inte, är bara ett löjligt sätt att låtsas att alla är lika istället för att acceptera olikheter.

Brandkåren klarar sig bra så länge det inte börjar brinna. Infrastrukturen är så dåligt underhållen så det bitvis kan vara bättre att riva och bygga nytt än att underhålla. Underhåll är nämligen svårt att ta politiska poänger på.

Inom sjukvård och omsorg har ju Reinfeldts regering totalt slagit sönder all planeringsförmåga genom att försöka göra en marknad där köparna inte har några pengar. Men det mest horribla är att regeringen Löfven inte vill se problemet utan bara mumlar om vinster. För mig som jobbat i försäkringsbranschen när Livförsäkringsbolag inte fick göra vinst så är det uppenbart att man löser det genom att låta livbolaget stå för gemensamma kostnader och sedan göra vinst i sakbolaget. Självklart kommer den skola som vill göra vinst att tex upphandla tjänster från sitt eget städbolag och då betala så bra så skolan inte tjänar pengar, men väl städbolaget.

De hyresrätter som fanns har sålts ut. Starka statliga företag har privatiserats och man har infört idiotin inom postens verksamhetsområdet att det ska vara konkurrens. Det betyder att vissa dagar får jag post tre gånger av olika leverantörer. Andra dagar hinner de inte hit alls. De som klarade ett relativt enkelt jobb som att dela ut post har slagits ut av konkurrensen och ska istället försörjas av skattebetalarna för att vara passiva.

På område efter område kan vi se hur Sverige förfaller. Regeringen Reinfeldt är ansvarig för det mesta. Sossarna har inte förmåga att lösa problemen, särskilt inte med flummarna i Miljöpartiet. Hur SD vill lösa det har vi ju sett. Lösningen inom integrationen löses med stopp för invandring. Med samma resonemang borde lösningen på sjukvårdens kris vara att förbjuda människor att gå dit. Istället ska vi hjälpa dem i hemmet, dvs betala grannen för att göra jobbet. Ja, numera gäller ju den linjen inte bara SD. Hur mycket de andra partierna låtsas som att det är något annat så har de ju faktiskt snott hela iden av SD och är beredd att betala en skurkregim som den turkiska för att ta hand om flyktingarna, så vi slipper ta hand om problemen här. Som Sverige ser ut idag så är det svårt att veta vad som är ett land och vad som är ett skämt.

Jag är rädd. Jag ser ingen som vågar tala om att kejsaren är naken. Jag ser ingen som har förmågan att lösa Sveriges utmaning och jag hör allt oftare om företagare och andra driftiga människor som söker sig utomlands för att de ser att allt håller på att gå åt helvete. Jag tycker det är en feg – om än fullt förståelig lösning. Men frågan är vad kan vi göra och vem ska göra det?

30 år sedan en dag jag aldrig glömmer.

mordplatsenFör 30 år sedan väcktes jag av ett telefonsamtal och ett, som jag trodde sjukt skämt, som visade sig vara sant. Palme var skjuten. Sundsvalls Tidning hade hunnit få in en notis om det och på den tiden fanns det en känsla av att stod det i tidningen så var det sant. Radio sände extra och till och med TV sände trots att det var en tid på dygnet som normalt saknade TV-sändningar – jo  så var det på den tiden.

Sveriges statsminister var mördad på öppen gata. Jag visste inte om det var statskupp, början av ett krig, ett politiskt attentat eller en galnings verk. Idag kan vi i alla fall utesluta två alternativ. Som lokal SSU-ordförande var mitt val att genomföra dagens innebandyträning eller att avstå. Vi bestämde oss för att inte låta våldet segra utan att fullfölja planerna. Men vi hade med radio för att få senaste nyheterna.

 
Senare på kvällen stod jag rakryggad, stolt och höll en röd fana till försvar för demokratin, emot hatet och våldet. Det var kallt och blåste, men inget skulle få krossa den demokratiska socialismens värderingar. Tillsammans stod vi upp för demokratin i Sverige emot de mörka krafter som inte tvekade att mörda för att nå sina syften. Ja det var känslan då.
 
Olof Palme var en stor man, visionär och pragmatiker i ett. Det är ingen slump att den senaste partiledardebatten jag kan komma ihåg som rolig är Palmes sista valdebatt (mot Adelsson 1985). Han var inte alltid älskad, men kom ihåg att enda sättet att inte skaffa några fiender är att aldrig ta ställning och stå upp för något. Kanske är det typiskt att Palme har fått flera utländska platser efter sig än svenska. Må han aldrig bli bortglömd. Länge leve Olof Palme!