Kategoriarkiv: Kåserier

Inte så ståndaktiga vänner.

impotentFör en tid sedan träffade jag en vän som är impotent. Han berättade om den kränkning han upplevde varje gång någon sa ”man hänger väl med” eller något sånt. Varje gång han hörde ordet hänger så påmindes han om den del av honom som gör just det – hänger. Då jag tidigare brukade använda uttrycket ”jo man hänger väl med” varje gång någon frågade hur läget var så tog jag åt mig och bestämde mig för att sluta kränka min vän. Därför övergick jag till att istället besvara frågan ”hur är det” med ”jo för fan, står den så går det”.
Ibland har jag fått någon kommentar men oftast inte. De flesta som frågar ”hur är läget” lyssnar ändå inte på svaret. De som har kommenterat har förstått mitt svar när jag förklarat mitt ställningstagande. Men så i helgen träffade jag en vän som jag inte sett så ofta och han frågade mig:
– Hur är läget?
– Jo för fan, står den så går det. Själv?
Han var tyst en stund och sedan svarade han:
– Ja inte fan står den. Men måste du stå och håna mig för det?
Då insåg jag att hur man än vrider och vänder sig så har man arslet bak och att skriver man om en synål så är det alltid en enögd jävel som tar åt sig. Säger man ”hänger” så riskerar man att kränka någon och säger man ”står” så riskerar man att kränka någon.
Läs gärna detta med journalistiska glasögon, dvs tycker du det är en bra historia så granska inte sanningshalten. Tycker du inte den är bra så hoppas jag att du inte slösat med tiden att läsa ända hit. Jag vill också påpeka att alla likheter med diskussionen kring vissa bakverk och deras namn är ren slump. Jag ber också alla impotenta om ursäkt om någon på allvar tar illa upp. Däremot ber jag inte eventuella ställföreträdande kränkta om ursäkt.

Genusperspektiv på Ubåten U-137

Jag ser att ”genusforskare” håller på att analysera ubåtskrisen 1981. Det är svårt att ta det på allvar, även om det är tragiskt att skattepengar används till sån trams. Men jag ska göra en egen analys av hur man kan se på händelsen.

Först och främst så är jag förvånad att inte några militanta feminister har valt att använda ubåten som sin symbol. Hon kan ju verkligen sänka männen. Inte bara de män som hon har i sig utan också de män som finns på de båtar som hon sänker. Ubåten har ju historiskt använts för att sänka andra krigsfartyg och den absoluta majoriteten ombord har varit män.

Under Hårsfjärden visade hon också sitt värde. Hon kunde få hela regeringar att dansa efter sin pipa. Den sovjetiska krigsmakten var beredd att använda våld för att hindra att någon svensk soldat kom in i henne. Den svenska regeringen som innan kanske varit manligt kaxig mot den ryska övermakten bestämde sig hastigt men inte så lustigt att sätta freden framför allt och eftersom ”kvinnor inte startar krig” så är väl det kvinnligt beteende.

Nixar gärna automatiska undersökningar.

TelefonMan kan nixa sig från samtal i försäljningssyfte. Så långt är allt väl. Men jag saknar en möjlighet att slippa alla automatiska telefonuppringningar – oavsett syfte. Det som specifikt stör mig är att man numera knappt kan ha kontakt med något företag eller myndighet utan att de ska kräva min hjälp (utan ersättning så klart) för att utvärdera deras verksamhet.

Jag är inte intresserad av att efter att ha suttit 30 minuter i telefonkö och pratat 20 sekunder med någon underbetald person på en kundtjänst att då också få ett samtal efteråt som jag ska svara på och med knapptryckningar utvärdera det korta samtal jag just haft.

Tyvärr kan man inte nixa sig mot det. Samma sak är det med alla de webbsidor som vid mitt första besök skickar upp en pop-upruta och ber mig utvärdera sidan – innan jag ens har besökt den. Skärpning för helvete. Respektera besökares och kunders tid. Det tipset ger jag generellt. I övrigt kan alla som gör automatiska undersökningar glömma min medverkan. Det gäller också dagis, landsting etc som efter varje kontakt ska skicka en massa anonyma brev där de vill ha hjälp med utvärderingen. Anställ personal i vård och omsorg istället för att bygga program för att bara mäta och mäta och mäta.

Vill ni veta vad jag tycker så får ni låta en människa fråga mig. Först när ni anser att det är värt er tid för att få veta vad jag tycker kommer jag att tycka att det är värt min tid. Annars får ni hålla till godo med automatsvaret ovan. ”Skärpning för helvete. Respektera besökares och kunders tid. Det tipset ger jag generellt.

 

Skämta gärna och ofta!

En viktig del av vårt välbefinnande är humorn. Därför tycker jag det är tråkigt när humorlösa människor inte kan ta till sig ett gott skratt. Att man skrattar åt olika saker är en sak. Jag föredrar att skratta åt ett fult ord på fel ställe hellre än att skratta åt någon som ramlar. Men självklart vill jag inte ta ifrån den som skrattar åt någon som ramlar den möjligheten till glädje. Dock gäller som alltid att man måste välja sina tillfällen. När jag är i nära goda vänner som är djupt religiösa skämtar jag inte om Gud, alkohol, sex eller annat som kan uppfattas som stötande ur ett fundamentalistiskt kristet perspektiv.

Men det kan bli fel. Jag minns den gång jag drog ett Estoniaskämt inför en grupp där jag i efterhand fick höra att en av de närvarande förlorat sin mamma i katastrofen. En annan gång drog jag ett negerskämt i rökrummet på skolan och först i efterhand upptäckte att det satt en neger i rummet. Ja det här var på den tiden det fanns rökrum i skolorna och man faktiskt fick säga neger.

Alternativet att sluta skämta finns inte. Det skulle göra livet allt för tråkigt. Om en enögd känner sig kränkt över att man skämtar om en synål, så får det ta det med sin psykolog, inte med den som skämtar. Jag menar, hänsyn är en sak, men vi kan inte sluta andas för att någon störs av rörelserna i luften. Vi kan inte heller sluta skratta för att det finns nån torr djävel som ska dissekera varje skämt. Jag kommer inte att sluta med fredagsfräckisar för att någon bloggare ondgjorde sig över att jag som pappa använde fula ord på min blogg.