Kategoriarkiv: Funderingar

Inte ens jag har svaret på allt. Här kommer lite funderingar

Fokus på tillväxt är politikerna sätt att tala om för oss att lycka kan köpas för pengar. 

Har du någonsin funderat på vad tillväxt betyder eller vad BNP betyder? BNP är det totala värdet på allt som vi gör på jobbet.  Tillväxt betyder att BNP ständigt ska öka. I praktiken betyder det alltså att vi varje år ska producera mer och mer varor och tjänster som har ett pris.  Det sista är viktigt.  Om du odlar din egen potatis och äter så är värdet av det noll. Om du däremot säljer potatisen till grannen för 100 kronor så är värdet 100. Om du istället betalar grannen 100 kronor för att ta hand om dina barn medan du är på potatisåkern så jämnar väl det ut sig.
Då måste man bortse från de 60 kronor som staten tar av er var i skatt och från att du kanske hellre skulle spendera tiden med dina barn än i praktiken låta grannen passa dem medan du odlar potatis åt henne. Bägge dessa bitar är viktiga. Skatten är skälet till att staten är emot att vi jobbar för oss själva istället för att göra något som betalas med pengar och kan beskattas.
Att bara räkna framgång i pengar betyder att det är bättre för politikerna att vi lämnar barnen ensamma med dyra leksaker medan vi jobbar och det är ett bakslag att någon väljer att vara hemma med barnen och sänka tillväxten. Men vad är egentligen bäst för dig? Kan din lycka köpas för pengar? Det kan bara du avgöra.

Man kan inte göra samma misstag två gånger

samma misstagFritt översatt betyder detta: ”Du kan inte göra samma misstag två gånger. Därför att den andra gången du gör det är det inte ett misstag utan att val.”

Det är något som kan vara värt att tänka på ibland. Även om vi gör samma val som vi skulle gjort om vi inte tänkte på det så kan det hjälpa oss att förstå varför vi gör som vi gör.

 

Att sticka ut eller passa in

Olika perspektiv
Olika perspektiv

Sverige är ett land av konsensustänkande. Vi är ett folk av konflikträdda som hellre tonar ner våra åsikter är att riskera att stöta oss med majoriteten. De flesta har bara tydliga åsikter när de vet att de delas med flera.  Eller när promillehalten får oss att släppa hämningarna.

Detta trots att det är ett oomkullrunkeligt faktum att det mesta som kallas sanningar är perspektiv. Det som är sant för den ena kan vara osant för den andra. Det är lika rätt att beskriva en pannkaka som rund som att beskriva den som platt. Sett från sidan kan den dessutom se ut som ett streck.

I Sverige gör vi ofta som så att vi håller med majoriteten eller håller tyst. Det är väl bara i Sverige som oppositionen kan komma överens med regeringen om att aldrig fälla deras förslag – utan att få något tillbaks.

Rent socialt gör det väl inte så mycket – mer än att det kan vara lite tråkigt när alla är ense. I affärsvärlden märks det mest genom att man hellre tar ett  möte till än att fatta ett beslut när man inte är överens. Konsensus är viktigare än beslutsamhet – på gott och ont. För mig som håller på med internationella affärer är väl det det påtagligaste exemplet.

Men som politiskt intresserad är det nog ännu tydligare. Den som vill göra karriär ska passa in, inte sticka ut. Titta bara på politikers twitterflöden eller Facebook. Du ser knappast någon politiker med maktambitioner utmana den egna ledningen. Antingen håller man tyst, repeterar det som ledningen säger, eller så rapar man säkra floskler.

Numera så är det inte bara politiska partier som utesluter medlemmar som inte passar in. Även facken utesluter de som har fel åsikter. För dem som har politiken som födkrok och majoriteten av umgänget inom politiken så blir det uppenbart varför det är viktigt att inte sticka ut.

Utöver att möjligheten att påverka är så liten så det inte är värt tiden att sitta av möten så är det väl det som är det främsta skälet för mig att inte vara partipolitiskt aktiv. Om till synes alla är överens försöker jag hellre fundera på vad som är andra sidan av myntet, hellre än att stämma in i pöbelns rop.

Därför försvarar jag gärna politiker som kommer till korta privat och när pöbeln kräver deras huvud på fat för att de haft svårt att tex hålla flaskan eller gylfen stängd. Jag högaktar de som lämnar politiken för att det egna partiet går emot sin ideologi eller sina vallöften.

När andra bråkar om två olika alternativ så försöker jag hitta ett tredje hellre än att ta ställning. Därför kallas jag ofta höger av vänstern och vänster av högern. Jag sticker hellre ut än passar in.

Det är roligare så och det finns alltid minst tre sidor av myntet Även om de flesta satsar sina pengar på krona eller klave så kan det ibland vara rätt att påpeka att det kan hamna på högkant. Med rätt förutsättningar kan jag till och med slå vad om att jag släppa ett mynt  så det hamnar på högkant. Men för att lyckas med det så måste man tänka annorlunda och gå emot det alla andra säger.

Ge kunden adekvat info – inget annat

Jag köpte nyss ett äpple och en ramlösa på Pressbyrån. Då frågade jag om äpplet var tvättat. Damen i kassan svarade surt med ”Tror du vi har tid att tvätta all frukt innan vi lägger upp den?”.

Då jag var på väg att lägga tillbaks äpplet och i stället ta en banan så lägger hon till: ”Men jag kan tvätta det åt dig om du vill.” Jättebra service och äpplet var gott.

Men varför började hon med att gnälla om att de inte kan tvätta all frukt? För det första så går det fortare att tvätta allt samtidigt och sedan lägga ut det än att lägga ut det först och sedan tvätta dem en och en. Ok, kanske hinner någon gå och nysa på det innan man köper äpplet men den risken kanske man kan leva med. För det andra, så behöver hon inte ge intrycket av att de säljer skitig frukt, vilket de faktiskt gör. Hon hade bara behövt säga: ”Jag kan tvätta det åt dig om du vill.” Då hade jag varit nöjd med servicen utan att det fått någon besk eftersmak.

Hälften som drunknar är nyktra.

Halften-av-alla-som-drunknar-har-alkohol-i-blodetJag förstår inte riktigt annonserna om att ”Hälften som drunknar har alkohol i blodet”. Det betyder ju också att hälften som drunknar är spik nyktra.
Med tanke på att en enda Finlandsfärja tar fler passagerare än hela Sveriges kår av yrkesfiskare och att nykterheten inte direkt är båtarnas adelsmärke så skulle jag gissa att nykterheten till sjöss är omkring 10%. Risken att drunkna är då rent statistiskt 9 gånger större om du är nykter än om du druckit.
Betyder det att den verkliga risken också är det?  Knappast. Men genom att bara granska två faktorer så kan man få det att framstå så. Kom ihåg det när du ser andra påståenden som har parats ihop. Fundera själv på om det är logiskt och rimligt.
Tänk själv
Det kan till exempel handla om etnicitet och brottslighet. Är det rimligt att brottsligheten beror på etniciteten eller beror den på något annat (tex hopplöshet, fattigdom, traumatiska upplevelser, ghettoboende, utanförskap, splittrade familjer) eller är det bara slumpen?
Men det kan också gälla påståenden om hur ett beteende förändrats eller skillnader mellan länder. Sverige sägs till exempel ha bland världens högsta våldtäktstal. Beror det på att risken att bli våldtagen i Sverige är större än i andra länder? Är anmälningsbenägenheten olika? Mäter vi olika? Jag har hört sägas att om ett par bott ihop länge och den ene vid upprepade tillfällen våldtagit den andre så räknas det i andra länder oftast som ett brott, men i Sverige som flera. Jag har dock inte hittat någon källa till det.
Det kan också handla om olycksstatistik kopplat till lagar/uppfinningar. Beror verkligen olycksminskningen på lagen/uppfinningen eller beror den på något annat.
Tänk själv och fundera på vad som verkar logiskt. Det är ett gott råd.
En lögn blir inte sann för att den upprepas tillräckligt ofta.

Jag har sett de där uppgifterna om att hälften som drunknar har alkohol i blodet så länge jag kan minnas. Men stämmer de verkligen eller var det någon som hittade på dem ifrån början? Kan det vara så att de har stämt men att det inte längre gör det?

Jag vet inte. Men då det rent logiskt borde vara säkrare att vara nykter än full till sjöss och jag tror att vi har en ganska stor grupp som gärna tar sig ett glas på båten, även om de är i en liten båt och inte på en Finlandsfärja så är jag rädd att det kanske ändå är mer än hälften av de som drunknar till sjöss som  har alkohol i blodet.

Ett tredje sätt att ljuga med statistik

Jag fattar inte vad nykterhetsivrarna vill uppnå med sin annons, särskilt inte om det skulle vara så att sanningen är att 75% av alla som drunknar har alkohol i blodet.
Men vi kan konstatera att ett sätt att ljuga med statistik är att koppla ihop två faktorer som saknar relevans och på så vis lura åhörare och läsare att de hänger ihop – dessutom HUR de hänger ihop. Sambandet kan ju vara åt två håll. Människor drunknar för att de är fulla eller de blir fulla för att de drunknar. Ja sannolikheten att de blir fulla för att de drunknar är kanske långsökt men jag tror ni förstår poängen.
Ett annat sätt att ljuga med statistik är att ta uppgifter som inte är så lätt att kolla och upprepa det tills det blir sant. Exempel på detta kan vara lönegapet mellan män och kvinnor. Det är svårt att se vad som är ”osakliga löneskillnader” och hur mycket det är värt med ökad närvaro, hur olika branscher ska jämföras mot varandra etc. På samma sätt är det när man upprepar mantrat ”mäns våld mot kvinnor” trots att Brottsförebyggande Rådets statistik visar att kvinnor använder lika mycket våld mot män i nära relationer som tvärtom.
Vad är då det tredje sättet att ljuga med statistik. Jo det är att använda exempel som jag gör här ovan. Jag säger att jag tror det är 90% som har alkohol i blodet på Finlandsbåtarna. Om det stämmer så är det 9 gånger större risk att drunkna nykter. Ja men om det inte stämmer då? Där kopplar jag ett antagande till en matematisk uträkning och säkert är det fler som funderar på om matematiken är riktig än antagandet, eftersom den går att kolla.
Jag tog också exempel på faktorer som inte hör ihop med etnicitet och brottslighet. Genom att använda det exemplet så kan det också tolkas som att just dessa inte hör ihop. Än en gång vill jag uppmana dig att tänka själv och söka fakta, inte bara tro på det du läser.
På samma sätt är det med lönegapet mellan män och kvinnor etc. Man kan tolka min skrivning ovan som att det inte existerar. Som jag ser det så är det så svårkontrollerbart så jag måste säga att jag vet inte om det existerar eller ej. Men jag tror att det existerar om man kallar förhandlingsteknik för osaklig löneskillnad. Min erfarenhet som chef är att män oftast kräver mer lön än kvinnorna och då ingen arbetsgivare vill betala mer än de måste så får de också mer. Där tror jag boven är – inte ”könsroller”. Men än en gång. Det är vad jag tror.