Att både äta kakan och ha den kvar.

Valfrihet_i_tandkramshyllan_inte_i_politiken

I morgon ska KD:s riksting ta ställning till om de vill att DÖ ska dö. Motståndarna till att avveckla decemberöverenskommelsen hävdar ofta att alternativet är nyval. Anders Lindberg påstår att KD drabbats av dödslängtan. Som DN påpekar så handlar det i stor utsträckning inte om den egna politiken, utan DÖ är ett sätt att skapa konsensus mot Sverigedemokraterna.

Jag tänker inte argumentera för eller emot DÖ, även om det är en gammal sanning att en bra regering kräver en bra opposition och i dag har vi varken en bra regering eller en bra opposition. Det visar sig inte minst i att svenska folket har störst förtroende för en partiledare som är mammaledig. Jag tänker för en kort stund falla i samma fälla som alla andra och se politik som ett strategiskt spel om makten och inte ett sätt att förändra världen i den riktning man vill, vilket det borde vara.

Om Alliansen är intresserad av att ta över regeringsmakten nästa gång så måste de vinna väljare med olika åsikter. De måste dessutom rädda KD kvar i riksdagen. Ett sätt att göra det är att låta KD spräcka DÖ men att de övriga partierna håller fast vid den. Då kan de som ogillar DÖ hos tex Moderaterna gå till KD istället för till SD. Vi kan få ett andra oppositionsparti i riksdagen vid sidan av de som vill försvara regeringen mot nederlag. Men majoriteten för DÖ är ändå stark. På så sätt kan Alliansen både äta kakan och ha den kvar. Faktum är att Centern och Folkpartiet också kan lämna DÖ. Det kan bli splittringar inom Alliansen men så länge S och M är överens så håller DÖ, åtminstone fram tills nästa val.

Att tro på ett nyval är som jag ser det väl naivt. Det bygger på någon tro om att politiker frivilligt skulle avstå makt och förmåner till motståndarsidan. Att bägge sidor hellre regerar med motståndarens budget hellre än att gå i så kallad opposition är ett tydligt tecken. För det är inte bara S som regerat med alliansbudget. Det omvända har också hänt, i Sundsvalls kommun.

Så även om DÖ skulle dö så är sannolikheten större för en S-ledd regering med stöd av några mittenpartier än ett nyval. Därför är de troligaste scenarierna enligt mig i rangordning.

  1.  Partiledningarna vinner. Tillräckligt många borgerliga politiker är mer rädda om sina riksdagsplatser än sugna på regeringsmakten. DÖ står fast med samma partier som tidigare bakom. Detta är dock bara aningen mer troligt än alternativ 2.
  2. Ett eller flera småpartier bestämmer sig för att rösta ner DÖ. Men överenskommelsen kvarstår bland de övriga. Rent strategiskt tror jag detta är det bästa för Alliansen.
  3. DÖ spricker och vi får en S-ledd regering, kanske till och med en ren S-regering som regerar med hoppande majoriteter så som man tidigare gjort framgångsrikt. Av många dåliga alternativ, tycker jag detta låter som det bästa. Det är definitivt det bästa för S.
  4. Nyval och efter att SD får en rejäl framgång så kommer vi tillbaks till alternativ 3. Då troligen en koalition mellan S och M – förutsatt att de tillsammans får egen majoritet.

Alternativ 3 och fyra är mycket osannolika som jag ser det, men vi får se vad som händer. Tyvärr så är jag övertygad om att oavsett när nästa val kommer så blir det en rejäl framgång för SD. Som det ser ut idag så är ju de det enda oppositionspartiet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: