Ska du sälja fakturorna – var smart!

Som småföretagare blir jag uppringd flera gånger i månaden av olika företag som vill köpa mina fakturor. Då min huvudsakliga uppdragsgivare – Ciklum – alltid betalar på ungefär tre dagar så har jag aldrig haft behov av såna tjänster. Men av nyfikenhet kollade jag runt lite och ser att man inte ens behöver vänta på att dessa säljare ringer upp.

Ett nystartat företag – Fakturino – tillhandahåller tydligen en sajt där småföretag kan jämföra priser på faktureringstjänster. Jag spår en god framtid för Fakturino och dess factoring, speciellt med tanke på den ökade populariteten kring factoring och att de traditionella bankerna gör allt vad de kan för att berika sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom är det ju inte till deras nackdel att en av grundarna tidigare grundade Lendo som ju såldes för närmare 100  miljoner kronor

Låt efterfrågan styra priset

Teoretikerna hävdar att priset ska sättas efter utbud och efterfrågan. Det är ett synsätt som är hyfsat lätt att tillämpa på varor, men hur prissätter man tid efter tillgång och efterfrågan?

Att generellt sänka priset och jobba ihjäl sig för mindre pengar är sällan den bästa lösningen. Det jag brukar rekommendera småföretagare och andra konsulter är att erbjuda tre priser, beroende på hur bråttom deras kund har.

Normalpris, är kanske samma som de har idag och det gäller för inbokade jobb med rimlig framförhållning.

Expresspris är högre och gäller för kunder som inte kan planera utan behöver dig akut. Du kanske måste flytta på en annan kund och det påverkar den relationen. Självklart måste du ta betalt för det. Jag vet att en svårighet för många småföretagare är att faktiskt kunna använda sig av expresspris, för deras köpare prutar bort påslaget. Här gäller det att vara en duktig säljare. Förklara varför det måste bli dyrare.

Flexpris. Det här är jobb som inte är bråttom och där kunden accepterar att du kommer när du har tid. Är du i en verksamhet där de flesta kunderna skulle hamna i den här kategorin eller att du ändå har full kalender, så ska du kanske inte införa den. Syftet med detta är att du ska få en jämnare arbetsbelastning och ha något att göra på tid som annars skulle vara odebiterbar.

Är du säljare? Var stolt!

TelefonförsäljareLäser man media så kan man få bilden att säljare är samma som bedragare. Den bilden är inte sann även om det finns vissa bedragare som utger sig för att vara säljare. Då är bilden av att säljare ringer och stör folk mer sann. Det är svårt att veta när rätt tidpunkt är att kontakta någon. Likaväl som du kan ringa och störa din bästa vän mitt under en kärleksakt så kan den person som du ringer för att sälja till vara upptagen med något annat. Faktum är att hen förmodligen är det. Få människor sitter och bara väntar på att telefonen ska ringa. De gör ofta något annat. Problemet är att de har så svårt att låta bli att svara även när de inte vill bli störda. De mest extrema ringer till och med upp efter att de hittat ett missat samtal. Sedan säger de att de inte har tid att prata.

Men vad kan man då göra för att vara en god säljare och respektera kundens vilja att vara ostörd. Jag tycker alltid man ska fråga ”Har du tid?”. Är svaret ”nej” så frågar man ”När passar det att jag ringer tillbaks?”.  Men jag vet att det finns de som anser att om någon svarar i telefon så har de tid att prata annars borde de inte svara.

Även i övrigt så är det viktigt att respektera kunden. Säger kunden nej så är det nej. Att tjata vinner inga kunder. Att argumentera emot den som inte vill lyssna är slöseri med tid. Du kanske vinner diskussionen men du förlorar kunden.

Du som pratar med säljare. Tänk på att det är de som håller Sverige igång. Utan säljare har vi inget näringsliv och utan näringsliv har varken du eller jag jobb, så även om du ibland blir störd, se det positivt. Att jag sedan tycker Motmanuskriptet är rätt kul är en inte riktigt relevant.

Hälften som drunknar är nyktra.

Halften-av-alla-som-drunknar-har-alkohol-i-blodetJag förstår inte riktigt annonserna om att ”Hälften som drunknar har alkohol i blodet”. Det betyder ju också att hälften som drunknar är spik nyktra.
Med tanke på att en enda Finlandsfärja tar fler passagerare än hela Sveriges kår av yrkesfiskare och att nykterheten inte direkt är båtarnas adelsmärke så skulle jag gissa att nykterheten till sjöss är omkring 10%. Risken att drunkna är då rent statistiskt 9 gånger större om du är nykter än om du druckit.
Betyder det att den verkliga risken också är det?  Knappast. Men genom att bara granska två faktorer så kan man få det att framstå så. Kom ihåg det när du ser andra påståenden som har parats ihop. Fundera själv på om det är logiskt och rimligt.
Tänk själv
Det kan till exempel handla om etnicitet och brottslighet. Är det rimligt att brottsligheten beror på etniciteten eller beror den på något annat (tex hopplöshet, fattigdom, traumatiska upplevelser, ghettoboende, utanförskap, splittrade familjer) eller är det bara slumpen?
Men det kan också gälla påståenden om hur ett beteende förändrats eller skillnader mellan länder. Sverige sägs till exempel ha bland världens högsta våldtäktstal. Beror det på att risken att bli våldtagen i Sverige är större än i andra länder? Är anmälningsbenägenheten olika? Mäter vi olika? Jag har hört sägas att om ett par bott ihop länge och den ene vid upprepade tillfällen våldtagit den andre så räknas det i andra länder oftast som ett brott, men i Sverige som flera. Jag har dock inte hittat någon källa till det.
Det kan också handla om olycksstatistik kopplat till lagar/uppfinningar. Beror verkligen olycksminskningen på lagen/uppfinningen eller beror den på något annat.
Tänk själv och fundera på vad som verkar logiskt. Det är ett gott råd.
En lögn blir inte sann för att den upprepas tillräckligt ofta.

Jag har sett de där uppgifterna om att hälften som drunknar har alkohol i blodet så länge jag kan minnas. Men stämmer de verkligen eller var det någon som hittade på dem ifrån början? Kan det vara så att de har stämt men att det inte längre gör det?

Jag vet inte. Men då det rent logiskt borde vara säkrare att vara nykter än full till sjöss och jag tror att vi har en ganska stor grupp som gärna tar sig ett glas på båten, även om de är i en liten båt och inte på en Finlandsfärja så är jag rädd att det kanske ändå är mer än hälften av de som drunknar till sjöss som  har alkohol i blodet.

Ett tredje sätt att ljuga med statistik

Jag fattar inte vad nykterhetsivrarna vill uppnå med sin annons, särskilt inte om det skulle vara så att sanningen är att 75% av alla som drunknar har alkohol i blodet.
Men vi kan konstatera att ett sätt att ljuga med statistik är att koppla ihop två faktorer som saknar relevans och på så vis lura åhörare och läsare att de hänger ihop – dessutom HUR de hänger ihop. Sambandet kan ju vara åt två håll. Människor drunknar för att de är fulla eller de blir fulla för att de drunknar. Ja sannolikheten att de blir fulla för att de drunknar är kanske långsökt men jag tror ni förstår poängen.
Ett annat sätt att ljuga med statistik är att ta uppgifter som inte är så lätt att kolla och upprepa det tills det blir sant. Exempel på detta kan vara lönegapet mellan män och kvinnor. Det är svårt att se vad som är ”osakliga löneskillnader” och hur mycket det är värt med ökad närvaro, hur olika branscher ska jämföras mot varandra etc. På samma sätt är det när man upprepar mantrat ”mäns våld mot kvinnor” trots att Brottsförebyggande Rådets statistik visar att kvinnor använder lika mycket våld mot män i nära relationer som tvärtom.
Vad är då det tredje sättet att ljuga med statistik. Jo det är att använda exempel som jag gör här ovan. Jag säger att jag tror det är 90% som har alkohol i blodet på Finlandsbåtarna. Om det stämmer så är det 9 gånger större risk att drunkna nykter. Ja men om det inte stämmer då? Där kopplar jag ett antagande till en matematisk uträkning och säkert är det fler som funderar på om matematiken är riktig än antagandet, eftersom den går att kolla.
Jag tog också exempel på faktorer som inte hör ihop med etnicitet och brottslighet. Genom att använda det exemplet så kan det också tolkas som att just dessa inte hör ihop. Än en gång vill jag uppmana dig att tänka själv och söka fakta, inte bara tro på det du läser.
På samma sätt är det med lönegapet mellan män och kvinnor etc. Man kan tolka min skrivning ovan som att det inte existerar. Som jag ser det så är det så svårkontrollerbart så jag måste säga att jag vet inte om det existerar eller ej. Men jag tror att det existerar om man kallar förhandlingsteknik för osaklig löneskillnad. Min erfarenhet som chef är att män oftast kräver mer lön än kvinnorna och då ingen arbetsgivare vill betala mer än de måste så får de också mer. Där tror jag boven är – inte ”könsroller”. Men än en gång. Det är vad jag tror.