Lycka med barn.

För en stund sedan var jag och handlade mat med min tvåårige son Gustav. Då hamnade vi i en mycket viktig diskussion om livets väsentligheter. Det vill säga; jag påstod att ”Det är du som är pappas gosegris”. Han svarade som alltid ”Nähä”. Jag sa: ”Joho” sen upprepade vi dessa nähä och joho ett tiotal gånger. För varje gång blev hans leende större och säkert mitt också. Så insåg jag att några runt omkring tittade lite skumt på oss.

Jag hade varit helt omedveten om vad som hände runtomkring ungefär som när man har bra sex eller är duktigt packad och tror att ingen hör när man skriker. Det är ett av många glädjeämnen med barn, när man ser de små leendena bli större och större och även om inte orden är så viktiga så är kontakten så skön.

Medan jag tittade mig omkring på de som undrade om jag var riktigt frisk så sträckte Gustav fram armarna och putade med munnen så jag bara måste ge honom en kram och en puss. Han kanske fick sista ordet, men jag vann i alla fall diskussionen 🙂