Att blanda kapitalism och socialism funkar inte

Låt mig ta ett par exempel på där Sverige fungerar dåligt av samma orsak. Man har tagit det sämsta från kapitalismen och blandat med det sämsta från socialismen.

  • Bostadsmarknaden
  • Posten
  • Sjukvården
  • Skolan
  • Omsorgen
  • Elmarknaden
  • Järnvägarna.
  • …och många fler…

Listan kan som synes göras lång. Och vad har de då gemensamt? Alla dessa områden anses av samtliga partier för viktiga för att överlåta till en fri marknad eftersom det skulle leda till att vissa människor som behöver service inte får den då de inte har råd att efterfråga den.

Kapitalism har en stor fördel, valfrihet. Har man flera alternativ så kan man välja. Den tanken är god och det fungerar när det gäller tandborstar och annat som i princip alla har råd med men där den som vill ha motordriven reklamhypad tandborste kan betala lite mer och den som är ekonomisk eller har mindre ekonomiska muskler kan köpa ett fyrapack på Ö&B för en tia.

Men när man har försökt överföra det till områden som kräver infrastruktur, djupare kunskap, dyra investeringar och sånt som inte var och en enkelt kan göra bedömningar av, som hur miljövänlig elen är, hur duktig en läkare är, utbildningskvalitet eller hur mycket man ska satsa på att upprusta nät så funkar det av lätt insedda skäl inte. Då har man istället valt att försöka få staten (skattepengarna) att både stå för finansieringen (vård, skola etc) och/eller kontrollera priserna (el, bostäder etc).

Det man inte förstår är att marknad fungerar inte utan (relativt) fri prissättning. Om inte skolor får ta betalt för bättre service så kommer de att antingen lägga ner eller ge den service de har råd med (utan att ta för mycket av vinsten). Om de dessutom vet att de kommer att få nog med kunder eftersom utbudet är för smått då de som vill erbjuda kvalitet har tvingats lägga ner så kan de lägga kvaliteten på en miniminivå och fokusera på vinstmaximering istället. Det är ju faktiskt det som är tanken med privata företag.

På bostadsområdet är det ungefär samma problem. Alla hyresrätter ska kosta ungefär lika mycket så att alla ska ha råd med dem. Alltså tjänar bostadsföretagen mer på att bygga bostadsrätter eller kontor istället. Vad tror ni de gör? Jo bygger bostadsrätter och kontor. Eller bygger relativt billiga funkishus som är för dyra idag och som ingen vill bo i om 30 år (se på miljonprogramsområdena). Samtidigt har vi miljoner människor som tvingas in på en bostadsmarknad de inte vill vara på, antingen att köpa med stora lån trots att de skulle vilja hyra, eller att betala andrahandshyror som inte bara leder till högre kostnad utan också osäkert boende då de kan kastas ut om uthyrningen avslöjas.

Posten kommer vissa dagar inte alls eftersom de har ”effektiviserat” så de inte har tid och andra dagar kommer tre olika företag med post, PostNord, CityMail och Bring. Vem tjänar på det? Ingen som inte är politiker kan tro att det är billigare för samhället att ha tre företag som delar ut post varannan dag än ett företag som delar ut post varje dag?

På område efter område har man gjort samma fel, man har mixat kapitalism och socialism, istället för att ge riktig vålfrihet. Låt systemen leva sida vid sida istället för att ta det sämsta av bägge.

Låt oss ha en väl fungerande allmännnytta som erbjuder låga hyror i funkishus. Men vid sidan av det en fungerande hyresmarknad med fri hyresssättning och rätt till andrahandsuthyrning, ägarlägenheter etc.

Låt oss ha en offentlig vårdsektor som är bra och vars fokus är att ge vård, inte tjäna pengar. Låt samtidigt privat sjukvård få finnas för att tillgodose försäkringskunder, utlänningar som inte omfattas av den allmänna vården och de som tycker det är värt att betala för privat vård. Ett besök i primärvården skulle inte behöva bli så dyrt även om man ska betala allt själv. Och vill man inte så slipper man, då ska samhället erbjuda bra subventionerad vård. Skillnaden är att vill man inte köa, eller man vill ha vård som inte samhället erbjuder (skönhetsoperationer, oprövad teknik etc) så kan man få det utan att behöva åka till Tyskland eller Mexiko.

Låt oss ha en god samhällelig postservice som delar ut daglig post till alla men samtidigt tillåta privata alternativ för den som har behov av budfirmor etc.

På område eller område kan man göra likadant. Låt samhället stå för god service på viktiga områden men utan att förbjuda konkurrens från privata aktörer. Låt privata aktörer få agera fritt i kapitalistisk anda, men utan att förbjuda samhället att erbjuda bra basservice eller gnälla om att det är subventionerat. Jag tror vi får ett bättre samhälle genom att låta socialistisk och kapitalistisk ekonomi fungera sida vid sida, snarare än att försöka blanda dem. För det har vi sett att det blir inte bra.

Är motståndet mot flygresor verkligen smart?

lagt flygande planAtt politiska symbolfrågor ibland är kontraproduktiva i verkligheten är ju inget nytt.
 
Men frågan är om det skulle kunna bli så med motståndet mot flygresor. Om vi i Sverige eller säg hela Norden skulle sluta flyga, vad skulle hända?
Hela norra Sverige skulle i praktiken dö ut då det inte finns förutsättningar att på ett effektivt sätt kommunicera fysiskt med omvärlden. Det går tex inte att ha kvalificerade jobb i Stockholm och veckopendla från Skellefteå. Alla inrikesflyg skulle upphöra. 
Mitt eget jobb skulle flytta utomlands och förmodligen jag också. Då jag ansvarar för en region bestående av Norden, Tyskland, Benelux, Spanien och Portugal så går det inte utan att flyga. Samma sak gäller tusentals andra jobb. Vi kan ju glömma att internationella företag som Facebook ska stanna kvar i Luleå om det inte går att flyga dit. Istället får de ställa sina servrar i Krakow och kyla dem med polsk brunkol. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Flyglinjerna till och från Norden skulle bli färre då resandet blir dyrare, passagerarna färre (då vi som bor här skulle sluta resa). Till slut skulle de kanske helt läggas ner. Den tysk som då vill uppleva midnattssolen kanske får välja Canada eller Ryssland i stället. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Vi skulle kunna stanna här hemma och gå på hajk i skogen och njuta av vår allemansrätt ostört. För från övriga världen lär ingen kunna ta del av den. Turismen lär krympa drastiskt (bortsett från kryssningsturismen). De enda invandrare vi får är de som kommer till fots genom Europa. Men med sämre ekonomi så har vi inte råd att ta hand om dem ordentligt utan det blir bara baracker i skogen och bostäder uppvärmda med ved, inga avlopp och så vidare. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Då vår ekonomi drabbas negativt så får vi inte råd att utveckla ny miljöenlig teknik utan dessa verksamheter läggs ner. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).
Flygbolagen går sämre och kan inte byta ut flygplan mot nyare klimatsmartare modeller utan behåller gamla energibovar istället. Vilken miljövinst va? (OBS, ironi).

Trots att vi inte bidrar så kommer flyget till slut att bli miljövänligt men då är Sverige redan ett uland, och den flugskit i utkanten av världen som vi ibland tycks vilja vara.

Självklart tar jag i litegrann och överdriver men faktum är att det kan visa sig att motståndet mot flyg i Sverige i själva verket är kontraproduktivt. Och det är ofta så. En politisk fråga som är klok när den börjar kan bli oklok efter några år då världen förändras och det ofta finns en balanspunkt någonstans. Det är tex klokt att samla in tidningspapper för återvinning i städerna. Men det är inte klokt att låta en lastbil köra 8 mil extra för att hämta den enda tidningen i en stuga på kalfjället, där den annars skulle ha använts för att tända spisen. På samma sätt så tror jag att vi kan försvåra för flyg mellan storstäderna i södra Sverige och ersätta dem med ordentliga snabbtåg som måste gå direkt till Arlanda då ett skäl att flyga är att man ska vidare med flyg ut i världen. Det kan också funka en bit upp längs Norrlandskusten, tex till Sundsvall.

Men då kan man inte samtidigt leka affärs med infrastrukturen och försvåra för tågtrafiken så ingen kan lita på att tågen kommer fram i tid. Ska man ta tåget från Skövde upp mot Arlanda för vidare färd mot New York måste man kunna lita på att tåget kommer fram i tid. Det funkar inte heller att varannan tågresa till Sundsvall sker åtminstone bitvis med buss.

Man måste kunna lita på tågen. Annars tar man bilen om inte flygen finns. Det funkar på rimligt korta sträckor. Men inte på riktigt långa sträckor.
Att tro att snabbtåg till Kiruna ska vara en lösning är bara skrattretande. Där är tvärtom en flygskatt bara ett sätt att jävlas med norrlänningarna. Och det undergräver förtroendet för politikerna som aldrig sett en ren annat än på TV. Om politikerna inte förstår medborgarna så kan medborgarna tänkas proteströsta på vilken idiot som helst som inte ser ut som en politiker. Det har vi sett hända förr.

Att jobba som Croupier

Då jag inte haft tid att ägna mig åt bloggen så som jag tänkt så är jag glad att jag fått möjligheten att ta in en gästskribent. Artikeln torde vara intressant för de av mina läsare som är intresserade av spel och/eller att arbeta utomlands. Själv har jag ju tagit mig fram som pokerspelare och spelat i de flesta länder i Centralamerika i alla fall, samt på de flesta siter online. Därför är det kul i att få lite inblick från andra sidan av bordet också.

Gästinlägg

Att jobba som dealer eller, som detta yrke även kallas, croupier är ett yrke som inte allt för många tänker på. De flesta tänker sig nog att en dealer är en person som sitter och snurrar roulette-hjulet eller delar ut kort på ett casino eller en nattklubb. Men så behöver det verkligen inte vara. Nu för tiden finns det många och stora möjligheter för croupierer. Förutom att jobba på casino finns det också stora möjligheter att upptäcka världen genom att arbeta på globala kryssningsfartyg, där det nu för tiden är väldigt vanligt att det finns casinon. Det finns även möjlighet att jobba som live dealer på online casino, vilket är en karriär som börjar bli mer och mer populär och efterfrågan på dessa croupierer börjar öka mycket.

Hur man blir en dealer

Det finns ingen officiell akademisk utbildning för att bli dealer eller croupier. I Sverige finns det ingen utbildning alls. För det mesta utbildas man hos det företag man kommer att jobba för. I England finns det dock en akademi som utbildar inom casino och den heter ACE Academy. Här hittar man många kurser inom alla spelområden för casino.

Vad gör en dealer?

En dealer har ansvaret för vad som sker vid och runt spelbordet där han/hon arbetar. Vid roulette-bordet är det dealern som snurrar igång roulette-hjulet och skjuter iväg kulan. På blackjack delar man ut korten till spelarna. Det tillhör även croupierens arbetsuppgifter att betala ut marker då någon har vunnit och att samla ihop de förlorade markerna.

Dealer på live casino

En karriär inom dealer-yrket är att jobba på live casino på ett online casino. Detta är det närmaste man kan komma ett vanligt traditionellt casino. Här spelar man live och croupieren delar ut kort i blackjack eller snurrar hjulet på roulette, precis som man gör på vanliga landbaserade casinon. Ofta finns det en webbkamera, så att spelarna kan se den dealer som man spelar mot. De allra flesta online live dealer jobben hittar man på soliga Malta och ibland även på Gibraltar. Bland annat finns det möjlighet att söka jobb hos Lapalingo casino, som är ett casino på Malta. Man kan även söka jobb som live dealer på Finlandia casino och på det sättet börja en karriär inom den glamorösa casinovärlden.

Löner som dealer

De som jobbar som croupierer brukar inte ha en speciellt hög grundlön, utan det är ofta minimilön. Man är vanligtvis beroende av att få dricks av spelarna, vilket man ofta får. Vissa casinon betalar även ut provision till sina anställda, vilket kan ge ett bra tillskott till grundlönen. Detta betyder att man ändå i slutändan kan tjäna ihop en respektabel inkomst. Medianlönen enligt lonestatistik.se är 21 000 kr med 4 års erfarenhet. Då måste man också tänka på att medelåldern för detta yrke är 26 år.

Upplev världen som croupier

Men om inte lönen är allting, så är detta yrke perfekt om man vill uppleva världen och ändå kunna jobba. Enligt Vagabond är detta ett av tio jobb för personer som vill jobba utomlands. Jobbet som croupier är detsamma över hela världen, precis som till exempel bartender. Man kan till exempel jobba på kryssningsskepp och lyxcasinon runtom i världen. Varför inte blanda nöje med nytta så länge man kan?

Året som gick.

För ett år och en dag sedan så skrev jag en Årskrönika. Det kan vara dags att göra en tradition av det. En sammanfattning av året som gått och en blick på året som kommer. Det stämmer dessutom med mitt sätt att sköta jobb och andra åtaganden. En del av min veckogenomgång är att kontrollera kalendern för att se på veckan som gått, om det är något som kräver några åtgärder. Men också att se på veckan som kommer om något behöver förberedas. Då lägger jag till det på min ToDo-lista.

För att börja med det tråkigaste under året så var det att min styvfar Mats Thillman ”tappade kroppen”, som Tommy säger.  Det var såväl tragiskt som oväntat. Men det är också en naturlig del av livet. Vi ska alla den vägen vandra.

I övrigt så har jag bytt jobb. Jag har gått från att jobba i eget bolag med mitt huvuduppdrag som säljare åt Trintech till att vara anställd av Infogix. Så är det någon som är intresserad av att köpa ett AB så är det bara att säga till. Det är tyvärr allt för besvärligt att lägga ner det så det får vara kvar på sparlåga.  Mitt nya jobb är bättre betalt. Det är en mer spännande produkt och jag har kollegor i Sverige. Men jag fortsätter att jobba hemifrån då jag normalt tycker det är slöseri med tid att åka in till kontoret vid Stureplan. Det är en positiv förändring.

Familjen har mestadels varit frisk. Vi har köpt ett nytt radhus, så vårt  nuvarande hem ska säljas. Flyttlasset går (bokstavligen, då det är så nära så det inte behövs någon flyttbil) i början av februari. Jag har  för första gången i mitt liv lyckats hålla igång med träningen ett helt år och  det har varit ett år med mycket kärlek.  Så även privat så är det ett bra år att lägga till handlingarna.

Politiskt har det varit spännande. Brexit och Trump har skickat signalen att politikerna måste börja lyssna på folk, annars kommer folk att proteströsta på rena dumheterna. Här i Sverige så har de sju partier som är överens om att vara överens om allt utom skatter och bidrag börjat ta över den politik som för något år sedan kallades rasistisk. Skillnaden är väl mest att de genomför SD:s politik motvilligt istället för SD som gärna genomför den.  Frågan är om de tycker man ska rösta på de som för den politik de vill föra, eller de som för den politik de måste föra – om det ändå är samma politik. Det är kanske tur att det inte är val 2017 för då hade jag nog stannat på soffan.

Man kan också konstatera att demokratin har varit ett bra statsskick, men i en tid så politikerna själva avsäger sig makten till förmån för experter och självständiga myndigheter eller internationella avtal som tar ifrån dem makten.  så kanske vi ska fundera på vad demokratin ska ersättas av. Blir det en re-vitalisering genom en demokrati 2.0 eller en formalisering av den ordning när experter ska styra genom flera lager av representativ demokrati, väljarna väljer partier, som väljer riksdagsledamöter, som väljer myndighetschefer, riksbank, regering etc som i sin tur styr det som inte styrs av EU eller kanske andra  internationella organ och avtal.

Trots kriget i Syrien som etsar sig fast på våra hornhinnor, den ryska aggressionen och terrorhotet från Daesh så ska vi komma ihåg att världen är fredligare än någonsin. Trots att klyftorna mellan rika och fattiga ökar så är det färre som är riktigt fattiga än någonsin. Världen har gjort stora framteg i kampen mot allvarliga sjukdomar och vi har det generellt bättre än någonsin.

Därför är det med gott hopp om framtiden som vi nu vänder blad och tränar oss på att skriva 2017.

Vems ToDo-lista använder du?

I princip kan vi ägna oss åt tre sorters aktiviteter.

  1. Sånt som vi själva bestämt att vi ska göra.
  2. Sånt som andra (eller omständigheterna) bestämt att vi ska göra.
  3. Bestämma vad vi ska göra.

Jag känner många som använder inkorgen i sitt mailprogram som att-göra-lista. Om mycket av det man ska göra kommer via mailen kan det vara naturligt. Men jag ser flera svagheter med det. Förutom att det kan vara svårt att hitta de viktiga mailen när du har 200 mail som du ständigt öppnar och sedan stänger igen för att göra något annat, så är rubriken på ditt mail sällan formulerat som något du ska göra. Det betyder att du måste varje gång du tittar på rubriken bedöma vilken aktivitet som behöver göras.

Varje sund aktivitet på en ToDo-lista borde innehålla att verb, dvs något att göra:

  • Ring
  • Skriv
  • Hämta
  • Köp
  • Sök
  • Besluta
  • Etc

Det är ju själva grunden för en att-GÖRA-lista, så egentligen är det inte så konstigt. Men ändå är det många som missar det.

En annan sak som jag tror många inte tänkt på är att om de jobbar utifrån vilka mail de får så låter de mailskrivarna diktera vad de ska göra, istället för att själva fundera på vad de vill göra. Vem bestämmer vad du ska göra? Du själv eller den som mailar dig?